Nu har jag och Sibba varit inne i Egilsstaðir och ätit hamburgare. Med bearnaise-sås och champinjoner på. Underlig kombo. Väldigt "flötig" var den också. Så den får bara 3 hästskor av 5 möjliga, och då var jag ändå ganska snäll.

Det visade sig att vi bor en ganska bra bit utanför Egilsstaðir. Jag märkte inte det förut när jag kom från flygplatsen. Eftersom vi åkte till hästgården först, och sen tillbaka in mot Egilsstaðir tog jag för givet att vi var i en del Egilsstaðir när vi kom till en samling hus.

Men den samlingen hus där jag bor heter Eiðar.

Sibba har en jättegullig hund som jag blivit kompis med. Kaffon heter han.

Till min stora förtjusning kom det också inkilandes en liten katt när vi skulle åka iväg förut.

Nu har jag hälsat på henne, och hon är snäll. Dúna heter hon.

Sibbas mammas katt var konstig. Den verkade vara lite schitzofren. Först hälsade den på mig när jag kom dit igår och det gick hur bra som helst. Men sen ägnade den resten av kvällen att stirra misstänksamt på mig.

Lite senare när Sibbas mamma åkt till jobbet kom den jamande och purrande fram till mig och jag fick klappa. Men plötsligt började den fräsa och såg ut som att den ville döda mig.

Jag berättade för Sibba om det. Hon sa att den katten är ren ondska. Hon verkar inte gilla den. så fort den kommer på tal får hon något bittert i rösten och blir mörk i blicken.

Dúna är just i färd med att nosa igenom hela min packning. Jag har inte orkat packa upp än. Det får nog vänta tills imorgon.

Imorgon börjar arbetet. Fast det verkade inte som att det skulle bli en särskilt stressig dag. Vi skulle köra ett par hästar till olika ställen i trailer, sen ska vi handla lite mat, och så tror jag vi skulle åka till ladugården och ta hand om kossorna en stund.

Sibba säger att isländska kor är väldigt små och har alla möjliga färger. Ska bli spännande att se.

Kan hälsa till min kära mor att jag sett väldigt söta isländska får idag också.

Nu är alla prickar och streck tillbaka, för nu har jag ställt upp min egen dator :)

I förmiddags anlände jag med flyg till Egilsstaðir.

I ett litet propeller-flygplan. Och jag var ganska nervös när jag klev ombord. Jag har lätt för att bli både sjösjuk och åksjuk, och jag har hört att man kan bli illamående i såna där små plan.

Att det satt en kräkspåse i fickan på sätet framför mig gjorde inte saken bättre.

Men jag blev förvånad, det där propellerplanet var mycket bekvämare att flyga med än jet-plan. Det blir mycket mer G-krafter när man lyfter och landar med ett jet-plan. Jag vill nog också påstå att det bullrar mer medan man flyger.

Dessutom hade det här planet en jättegullig steward. En äldre herre som var supertrevlig och bjöd passagerarna på vatten, kaffe, te, och så fick man en chkladbit till!

Så propellerplanet får 5 hästskor av 5 möjliga!

När jag anlände till Egilsstaðir blev jag upplockad av några av Sibbas kompisar. Vi åkte förbi en bensinmack och jag köpte ett isländskt telefonkort. Mitt isländska nummer: +354 8475083

Men bäst om ni vill ringa mig är att använda Skype, som man kan ladda ner gratis på deras hemsida. Det är gratis att ringa genom det. Men du behöver mikrofon till din dator.

Mitt användarnamn på Skype är: memento.ignema

Testade skype på iPhonen förut och fick äntligen prata med pojken. Det var skönt att höra hans röst. Han sa att katterna också saknade mig, att de gick runt och ropade efter mig.

När jag införskaffat mitt telefonkort åkte vi till stallet där Sibba hade ridlektioner för små barn. Det var mest pojkar i ridgruppen. I Sverige hade det troligen bara varit flickor.

Jag gick runt i stallet och klappade på söta islandshästar medan Sibba avslutade sin lektion. Jag pratade med ägaren av gården som bara pratade isländska. Han sa att han inte kunde ett ord engelska. Jag förstod faktiskt lite vad han sa. Det var något med hans språk som var mycket lättare att förstå än de andra islänningarna jag lyssnat på hittills.

Jag förstod absolut inte allt, men sammanhanget.

När Sibba var färdig med sin lektion åkte vi hem till henne med mina väskor och käkade lunch.

Nu är hon tillbaka i stallet, hon har ridlektioner resten av eftermiddagen, och jag ska installera mig här.

Jag hade trott att jag skulle bo på en gård. Så är icke fallet. Sibba bor i en ganska stor radhusliknande lägenhet i Egilsstaðir. Sen har hon egna hästar i ett stall där vi inte varit ännu.

Ibland jobbar hon i stallet där jag var idag, men inte så ofta. Och ibland kommer vi att jobba på en bondgård lite längre bort här. Kanske 5-10 min med bil.

När Sibbas mamma lämnade mig på flygplatsen sa hon att jag nu skulle så långt från Reykjavík som man kunde komma på Island.

I Reykjavík träffade jag visserligen mest folk på flygplatsen, men det kändes på något vis stelare där.

Här ute på landsbyggden verkar alla mer öppenhjärtiga.

Det är fint i Egilsstaðir, jag tror att jag kommer trivas bra här. Terrängen är lite kuperad, och det finns fasktiskt en hel del träd. Och gräs. Så här är det inte bara kargt och kalt som på många andra ställen på Island.

Kikar ut genom fönstret och ser att det snöar lite lätt.

Nåja, vi får väl se om den försvinner om några dagar, kanske blir den kvar hela vintern. Men det tror jag inte. Vädret skiftar väldigt snabbt här på Island.

Sitter vid ett islandskt tangentbord. Sa det saknas lite prickar och ringar i min text.

Resan hit gick bra. Far beratta mer ingaende om den senare.

Jag blev upplockad av Sibbas mamma pa busstationen har i Reykjavik. Sen akte vi till ett kebabhak och at jattegod fisk. Inte forsta stallet man kunde tanka sig att ata fisk pa kanske.

Nu har hon akt till jobbet och jag blir sjalv i hennes lagenhet i natt. Med hennes svarta katt som kastar mycket misstanksamma blickar pa mig. "Vad gor denna framling i mitt hus, och i min soffa?!"

Men hon har det bra katten, tva olika sorters torrfoder, och hon fick dessutom en skal med rakor innan matte akte till jobbet.

Nu ska jag kika lite pa TV. Bast att borja ova pa islandskan direkt!

Sen blir det sova. Blir en tidig morgon imorgon ocksa.

09.15 lyfter flyget till Egilsstaðir.

Saknar mojligheten att kunna ringa som jag vill utan att bekymra mig for vad det kostar.

Hade velat ringa till pojken. Och kanske till mamma och pappa.

Man ar sa van vid att bara kunna hala upp mobilen ur fickan och ringa. Nu blir det for dyrt. Till och med att ta emot samtal kostar. Jag far ge mig till tals tills jag installerat mig i Egilsstaðir. Har Skype pa min laptop, och pojken har hjalpt mig att installera det aven pa min iPhone sa att jag kan ringa genom den och slipper sitta vid datorn.

Jag packade och plockade hemma till långt in på natten igår. Klockan var 1 när jag äntligen kom i säng. Helt utmattad och snurrig i huvudet.

07.30 var det bara att hoppa upp igen imorse och göra färdigt det sista.

Sedan tog vi bussen till morfar för att låna hans bil.

Vi åkte hem, jag plockade ut en del schampoflaskor och sånt ur min stora väska om var för tung för viktgränsen. Med lite tur kanske den blev något kilo lättare.

Vi for iväg till Arlanda och framme på parkeringen lastar vi ur och jag inser att min jacka ligger kvar hemma.

Skit!

Tur jag har en snäll sambo, han åkte tillbaka för att hämta den. Väntar på honom nu.

Bagaget gick bra att checka in. Väskan var bara 3 kg för tung så de sa inget. Men jag hade en ryggsäck också. Som tur var fick jag checka in den som specialbagage, så de märkte nog inte att den sammanlagda vikten på mitt bagage ganska ordentligt överskred gränsen.

Inga isländska kronor går att få tag i någonstans. Varken inne i stan eller här på Arlanda. Jag har tagit ut lite kontanter nu i alla fall och hoppas kunna växla i Reykjavík.

Puh, jag är så uppstressad just nu. Men nu är det mesta avklarat. Sen ska jag bara igenom säkerhetskontrollen med all min elektronik. Systemkamera och laptop bland annat. Försökte knöla ner så mycket av alla sladdar och laddare som möjligt i det vanliga bagaget. Så att de inte tror att jag har en bomb eller något i väskan.

Som ofta föreställer jag mig alltid det värsta.

De måste ju vara vana vid att folk har med sig all möjlig elektronik.

När sambon kommer ska vi slänga i oss en lunch innan det är dags för mig att gå igenom spärrarna till terminalen.

När jag gick förbi incheckningsdiskarna var det en kö som var full av thailändare. Alla i likadana matchande jackor som det stod "Sweden 2009" på, med grälla rosa bokstäver över hela ryggen.

Lite kul är det med allt folk här. Precis bakom mig står en man och en kvinna och grälar högljutt. Men annars ligger det som en förväntan i luften, blandat med stress.

Nu ska jag läsa lite i min bok som jag hoppas hinna läsa ut innan jag måste gå igenom säkerhetsspärrarna. Det är bara några få sidor kvar. Orkar inte släpa med en hel bok för det.

Hösten 2009 fick jag nog. Min själ var trasig av stress, och det kändes knappt som att jag höll ihop.

Jag kände att det här håller inte. Jag hade offrat för mycket av mig själv för andras skull. Nu var det tid att prioritera mig själv om jag skulle bli hel igen. Nu skulle jag göra det jag drömt om i många år.

Gör jag det inte nu blir det aldrig av.

Jag tog tjänstledigt från jobbet. Och bokade en enkel flygbiljett till Island.

---

Följ med på min resa! Den startar 3 oktober.

---