isdrömmar

Senaste inläggen

Av Zandra - 15 december 2009 19:45

Väckarklockan ringde 03.50 Då hade jag sovit knappt 3.5 timmar. Hade svårt att somna igår kväll, lite resfeber kanske.
Sibba skjutsade mig till Flygbussen och vi tog farväl av varandra. Hon sa att jag varit till stor hjälp och att jag var välkommen tillbaka när jag ville.
På Keflavíks flygplats är de väldigt nitiska, det har jag upplevt förut. Mende verkar bara blivit värre. När jag checkade in mitt bagage visade det sig att jag hade 12 kg övervikt. Hoppsan. Men jag hade precis lika mycket när jag flög till Island. Men på Arlanda sa de inget. På Leifur Eriksson flugvelagur där emot kostade det mig nästan 1000 kr!
Sen var det dags för att gå igenom säkerhetskontrollen. De var lika nitiska där. Jag fick packa upp nästan allt mitt handbagage. Även saker jag inte behövde visa upp när jag passerade säkerhetskontrollen på Arlanda. Här fick jag tiill och med ta av mig mina skor, OCH jag blev kroppsvisiterad!
De får en att känna sig som en skurk. Men de behandlade alla resenärer lika, så det var inte bara jag som behövde känna obehag.

Flygbussen hade gått snabbare än vi räknat med så jag hade gott om tid för lite tax-free-shopping och även en fika. Åt en croisant och drack en kopp te. Det var min frukost.

Planet kom iväg lite sent, ca 20 min. Och när vi anlände till Arlanda tog det en himla tid innan bagaget kom på rullbandet.
Men till slut hade jag fått båda mina väskor och kunde gå ut och möte min efterlängtade pojkvän som väntade på mig.
Det var underbart att ses igen! Första timmarna kändes det lite främmande. Hade inte trott att det skulle göra det. Min egen röst lät också främmande. Jag var inte van att höra min egen röst prata svenska. Det tog också några timmar att komma över.

Vi åkte hem med morfars lånade bil. Massa snö hade det kommit också! Igår var det 11 grader plus i Reykjavík. Känns lite lustigt att komma hem från Island och frysa.
En taxi hade kört av vägen, men vi kom hem tryggt, och nu kom nästa kära återseende. Katterna!
Först kom ingen katt, men sen upptäckte Brynja att det var jag som kommit. Hon tjöt till och kom rusandes! Efter lite klapp och kurr började hon gå igenom alla dofter på mitt bagage. Då hade även Hekla vaknat till liv och kom ropande fram och hälsade. Men även hon tyckte alla dofter var mer spännande än matte.
Så jag och sambon tog bilen till morfar. Där blev vi kvar ett par timmar och blev bjudna på fika, väldigt trevligt! Sedan skjutsade morfar hem oss, och min kära sambo lagade en smarrig middag till mig.
Han hade också köpt chips för det visste han att jag längtat efter. Väldigt gulligt!
Det kändes bra att vara hemma igen!

ANNONS
Av Zandra - 14 december 2009 19:30

Vi gick upp strax före 9 och åkte till Sibbas mamma. Jag tittade klart på The Notebook, hann inte se slutet igår. Och Sibba sov en stund på soffan.
Sen gav vi oss ut för att leta hästsportbutiker. Sibba skulle hitta jackor som hon och hennes blivande man ska trycka hans företagslogga på.
Vi hittade ingen riktigt bra. Och de som var bra var skitdyra. Det slutade med att vi åkte till Jysk, som heter Rúmfatalagerinn på Isländska. Kort och bra namn va? Det betyder lakanslagret.
På Isländska Jysk hade de jättefina skaljackor som kostade en tredjedel av vad jackorna i hästsportbutikerna kostade. Bara för att de inte hade något tjusigt märke.


Sen ville jag se det berömda köpcentret Kringlan, så vi styrde kosan dit.
På vägen blev vi stoppade av polisen. Som slangade oss! Kan ni tänka er!
På Island finns två olika sorters Diesel. En billiagre variant, antagligen skattefri, som används till grävmaskiner och andra jobbfordon. Den får man inte tanka vanliga bilar med, och för att förhindra detta är den billigare dieseln färgad.
Men vi har minsann inte tankat olagligt, så efter en stunds krångel med slangar så fick vi köra vidare.
I Kringlan var det fullt med folk och vi började med att samla energi med en väldigt dyr fika.
Efter att vi strosat runt ett tag åkte vi tillbaka till Sibbas mamma. Sibba skulle hjälpa henne att baka.
Jättegoda kakor blev det! Och sedan hastade vi vidare tillbaka till Sibbas vän vi sovit hos. Hon bjöd på middag. Supergod pestokyckling.
Sen skulle Sibba ut och fika med en annan vän, och jag och husägarinnan bänkade oss i soffan och såg So you think you can dance. Ett ganska underhållande program faktiskt. Det var bara de bästa kvar, och de var verkligen bra!


Sen skulle husägarinnan ut på ett ärende och även hämtya Sibba, så jag fick vara barnvakt åt hennes lille son ungefär en halvtimma. Men han sov hela tiden och vaknade inte, så det var inga problem.

ANNONS
Av Zandra - 13 december 2009 19:30

Vi hände i stugan till strax efter lunch. Sibbas pojkvän kom på besök. Dom satt och pratade och jag kikade på The Notebook på laptopen. Söt film.
Resten av resan till Reykjavík var smärtfri. På ett ställe åkte vi ner i en dal där dimman låg tjock. Det fanns höga kullar i dalen som stack upp ur dimman. Innan vi åkte ner i dalen och såg det här ovanifrån var det riktigt häftigt! Och dimman smälte på något vis ihop med den grå himlen så man kunde inte se vart horisonten var. Det gjorde mig nästan lite yr. Men det var häftigt. Som ett oändligt hav.

När vi kom fram till Reykjavík tog jag en välbehövlig dusch för att få bort resdammet. Uch vad vattnet luktar illa i Reykjavík!  Jag är glad att det inte luktade på i Egilsstaðir. Vet inte om jag skulle stått ut med det i nästan 3 månader.
På kvällen åkte vi hem till en av Sibbas vänner och såg på Muriels Wedding. Jag har sett den förut, det är inte världens bästa film. Men lite gullig är den bitvis.
Vi sov också hos Sibbas kompis. Dels för att hon hade mer plats i sitt hus än Sibbas mamma har i sin lägenhet. Men också för att Kaffon som var med oss på roadtripen skulle slippa sova i bilen. Han får nämligen inte vara i Sibbas mammas lägenhet.

Av Zandra - 12 december 2009 13:00

Vi kom iväg först vid lunchtid, så vi började med att äta lunch på en restaurang som låg högst upp i ett hus i Akureyri. Vi fick en vacker utsikt, och god mat!

Sen promenerade vi lite i staden innan vi fortsatte vår resa mot Blönduos.

Innan vi lämnade Akureyri stannade vi på en bensinmack och köpte var sina spel på Lotto. Det var nämligen chans på högvinst! Och alla islänningar verkade köpa spel med förhoppning om att vinna. Alla i kön både före och efter oss köpte.

Jag och Sibba drömde om vilka hästar vi skulle köpa om vi vann.

På kvällen var det dags för dragning på TV’n, spännande spännande! Men ingen av oss vann något.


I Blönduos bodde vi i en liten stugby i en stuga med heitapottur på altanen! Som ett bubbelbad, fast utan bubblor.

Problemet var bara att vi fick aldrig någon riktig värme på vattnet i den så det blev inget bad.

Städningen var under all kritik. Dammråttorna trängdes om utrymmet under sängen. Och diskborsten som fanns var så snuskig att det inte går att beskriva med ord.

Här på island har de en otroligt äcklig tobak som man sniffar upp i näsan. Jag förstår inte hur man kan vilja dra upp svart skit i näsan.

Sådan äcklig tobak låg utspillt över hela TV-bodet, OCH ännu äckligare, hår! Kroppshår, och jag vill inte ens veta från vilken del av kroppen.

Lakanet jag fått till min säng var för litet. Och självklart var det ett sånt där med resår i kanterna. Jag fick breda ut det över ena halvan av sängen och hoppas på att det skulle ligga kvar. Det gick ju inte att stoppa in kanterna på det under madrassen, eftersom resåren drar ihop det så det saknar kanter att stoppa in.


Innan vi åkte lämnade jag en dikt på svenska i gästboken:

Under sängen får dammråttorna om utrymmet trängas,

Diskborsten var snuskig och borde för länge sedan slängas.

Vattnet i heitapotturinn var kallt,

På TV-bordet låg det nästobak och hår över allt.

Sängen var bekväm, men lakanen för små,

Hur är det tänkt att man ska bädda då?

Om städningen förändras till bra,

Kanske jag kommer tillbaka en vacker da’.

För stugan är mysig i sig,

Men nu måste jag säga tack och hej!


Stugan får 1 hästsko av 5 möjliga.

 

Och den enda hästskon förtjänar den bara för att vattnet i duschen var varmt, och för att sängen var bekväm, om man bortser från för små lakan.

Av Zandra - 11 december 2009 13:00

Igår kväll var det Fimmtudagspartí, kombinerat med avskedsfest för mig.  Eninar, Beggi och en av Beggis vänner kom. Vi  spelade ett roligt kortspel. Om man t.ex fick upp en knekt var man tvungen att sjunga och dansa. Sången valdes av personen som var före i turordningen.

Jag fick sjunga svenska nationalsången  och dansa discodans á la 80-tal. Det kändes lite underligt att kombinera, men oj vad vi skrattade!

Vi hade väldigt trevligt och klockan blev alldeles för mycket inna  jag kom i säng.

På fredagmorgonen gick jag upp tidigare för att packa. Jag tror jag lyckades få med mig allt.


Vi åkte till stallet och släppte ut våra hästar och mockade. Sen åkte vi till ett fält där Sibba har några av sina hästar och hon plockade av skor på dem som hade några kvar. Två hästar hade tappat alla sina skor utom en.

Ett sånt slöseri med skor, tyckte Sibba.


När vi kom tillbaka till stallet skulle Tröllis skor plockas av eftersom han åker hem under helgen. Jag frågade om jag fick försöka, och det fick jag. Gick hur bra som helst, och han stod snällt stilla nästan hela tiden. Det var ett svettigt jobb att bara plocka av skor. Kan tänka mig att det är ganska jobbigt att vara hovslagare.

Sen skulle Snóts ägarinna komma och även ägarinnan till Galdur och Forseti.

Vi väntade och väntade och tiden gick och gick. Kl 17 behagade dessa damer dyka upp.

Jag fick rida Snót, Galur och Forseti i ridhuset och visa upp dem. Snót skötte sig perfekt. Forseti gick helt ok, och Galdur skötte sig faktiskt riktigt bra för att vara han.

Kvinnorna var så nöjda.

Men deras sena ankomst gjorde att det blev sent innan fodringen var klar och vi kunde åka hem.

Jag klappade och pussade hej då på alla hästar. Det var lite extra jobbigt att säga hej då till Pegasus. Han såg dyster ut. Inte för att han förstod att jag skulle åka, men för att han insåg att det inte blev någon tur ute idag heller. Vi har inte ridit ut på honom på ett par dagar.

Men hans ägare ska hämta honom nästa helg. Blir skönt för honom att komma hem. Jag kommer sakna honom.

Hemma packade vi ihop det sista inför vår roadtrip och slängde i oss lite mat.

Halv 9 lämnade vi hemmet för en tre timmar lång bilfärd till Akureyri.


När vi kom upp i bergen började bilen lukta bränt gummi. Jag fick vara den tuffa och hoppa ut och kolla däcken. Lite läskigt i bäckmörkret. Men inget däck var trasigt.

Vi körde vidare och sen försvann lukten och har inte kommit tillbaka. Bilen har ju varit på verkstad, så det kan ju hända att det hamnat någon smuts på någon del som blir varm när man kör.


Till slut var vi äntligen framme i Akureyri. Där är rödljusen i vägkorsningarna formade som hjärtan. Väldigt sött! Och det fanns hjärtsymboler lite var stans. Bland annat ett stort lysande hjärta på en bergssluttning.

Jag gav Akureyri en slogan, City of Love.

Sibba brukar kalla Reykjavík City of Fear.


Vi åkte till en gård en liten bit utanför stan där vi skulle sova. De som bodde där var väldigt trevliga och vi satt uppe till långt in på natten.

De hade två hundar, en enorm svart labrador och en jättesöt svartvit isländsk fårhund.

De hade en vacker långhårig katt också, vit med några svarta strån längs med ryggen.

Och två kanariefåglar som hade två små ungar! Massa söta djur att klappa och titta på!

Huset var ganska litet och hade lågt i tak, men det var väldigt mysigt. Och jag sov som en stock i en bäddsoffa i källaren.

Sibba sa att man alltid sover bra i det huset.

Av Zandra - 10 december 2009 20:11

Idag kom vi också till stallet först efter lunch. På förmiddagen var vi i Egilsstaðir och uträttade ärenden och hämtade Sibbas bil som varit på verkstan.

Nu är den hel och fungerande igen! Och det var inga allvarliga fel så det blev inte särskilt dyrt heller smo tur var. De bytte tändstift och en läckande oljeslang.


Idag var himlen helt klar! Men det är knappt att solen orkar upp ovanför bergstopparna. Och den är väl bara synlig 1 max 2 timmar.

Vi tog i alla fall tillfället i akt att ha lite fotosession! Bilderna finner du i Mitt Galleri. Vi lånade vackra Glói som fotomodell, och Sibba red även lite på sin häst Elding.

Jag har också fotat vår nyaste häst nu, så nu finns han bland Våra Hästar.


Jag har ridit Forseti, Galdur och Snót i ridhuset idag. alla utanför rundeln och utan longerlina på. Snót skötte sig exemplariskt och lyssnade jättefint på mig. Forseti skötte sig också, så gott som utan anmärkning.

Och Galdur han är ett fall för sig. Han är för barnslig för att bli tränad tror jag. Han behöver växa upp mer. Han är trygg och så, skulle aldrig hitta på något dumt. Men han är så fruktansvärt svår att ens få att gå framåt, och sen få att gå åt det håll vi vill. Man blir helt utmattad av att rida honom.

Efter passet kändes det snarare som att jag sprungit runt med honom på ryggen än tvärt om.



Igår gjorde jag en knock out på mig själv. Skulle gå ut genom en dörr på baksidan av stallet. Brukar normalt inte gå ut där, och den dörren är väldigt låg så jag kan inte gå raklång igenom. Det hade jag glömt och gick rakt in i väggen ovanför dörren. Som tur var hade jag hjälmen på mig! Men jag smällde i med sån kraft att jag trillade omkull. Ont i nacken gjorde det, men jag är glad att jag hade hjälmen på! Fast hade jag inte haft det så hade det nog inte hänt. skärmen på hjälmen skymde nämligen en del av min sikt uppåt så jag såg inte hur låg dörren var.


Ikväll blir det kombinerat torsdagsparty och avskedsfest för mig. Imorgon kväll efter jobbet ska jag och Sibba påbörja vår roadtrip ner till Reykjavík. Vi måste köra runt halva ön längs med kusten, så det blir en bit. Men det ska bli väldigt kul! Vi räknar med att vara framme i Reykjavík på söndag.

Så det kommer inte bli så mycket skrivet under helgen, och jag är inte säker på att jag hinner med något inlägg innan vi åker imorgon.

Så, om ni inte hör mer från mig önskar jag en trevlig helg. See you on the other side!

Av Zandra - 9 december 2009 23:15

Ja idag var det två premiärer! Jag red ut på Funi själv. Första gången han rids ute hos oss. Han var riden ute lite när han började ridas in, men det var 3 år sedan. vi har ju fått ta det lite från början med honom och Krummi, fast det går snabbare fram med de som redan lärt sig allt en gång.

Funi älskade att komma ut! Och ville bara springa! Och det fick han göra ganska mycket också, så han var ganska svettig när vi kom tillbaka, men väldigt nöjd.

Han är väldigt hoppig av sig och ser spöken över allt.

Första spöket bodde i tröskeln i ridhuset. Det tog en bra stund att övertala honom att vi skulle gå över den för att komma ut.


Andra premiären var på Snót. Jag red henne utanför rundeln, utan longerlina på för första gången. Hon skötte sig exemplariskt! Det var faktiskt mycket lättare att rida henne utan linan på. Jag tror hon känner sig lite störd av den.

Det var så roligt! När hon kom till oss trodde vi att hon var mer eller mindre otränbar. Hon hatade människor. Och jag hade aldrig trott att jag skulle kunna rida henne utan longerlina på.

Men med tiden har hon bestämt sig för att vi är rätt snälla ändå, och hon har börjat tycka det är roligt med träningen.

Hon har framför allt insett att människor gör mycket konstiga saker, och accepterar att vi gör konstiga saker som vi blandar in henne i.


Jag var ute och promenerade med Krummi idag också. Han har fått ett specialbett nu eftersom han har så svårt att hantera vanliga bett. Ett med en liten platta på så han inte ska kunna lägga tungan över som han brukar göra.

Vi ville att han skulle få känna in sig med det innan vi börjar jobba med honom, så han fick gå promenad med mig, med träns på.


Jag red ut på Pegasus också i sällskap av Sibba på Elding. Han var lite lat idag och skulle hela tiden vända om och ville inte gå framåt. Men när vi kommit en liten bit hemifrån kom han på ändå att det var kul, och då gick det så bra.

Han är så fin och gullig!

Han fick lite massage idag också. Forseti fick också lite massage och verkade gilla det.

Av Zandra - 8 december 2009 21:00

Det blev bara några timmar i stallet idag. Sibba skulle till läkaren mitt på dagen så vi tog sovmorgon. Ingen idé att flänga till stallet på morgonen för att kanske bara kunna vara där en timma.

Det var skönt att få sova lite längre.

När hon kom hem åt vi lite och var inte i stallet förrän vid 15-tiden. Vi åkte en annan väg till stallet idag för vi skulle lämna av lite saker hos hennes pappa.

då åkte vi förbi hagen där Dimmalimm bor, och vi såg henne! hon stod där tillsammans med en brun häst och kikade nyfiket på bilen när vi körde förbi.


En liten stund efter att vi kom till stallet dök Tröllis ägare upp. Vi har ju inte ridit honom mer än en gång de senaste tre veckorna, för de har inte kunnat bestämma sig om han ska hem eller fortsätta tränas.

Jag fick äran att visa upp honom i ridhuset, och det gick så bra trots att han inte varit riden på ett tag.

Sen fick flickan som ska rida honom prova. Hon var väl 12-13 år.

"Ojoj, hur ska detta gå?" tänkte jag. En just inriden unghäst med ett barn på.

Men det var som att han förstod att hon var ett barn och att hon ska vara hans matte. Han gick såå fint och försiktigt med henne.

Och hon verkade tycka jättemycket om sin häst. Det kändes som att de kommer bli ett bra par!

De var jättenöjda med hans träning så de kommer och hämtar honom till helgen.

Man känner sig ju ganska stolt. Hästarna vi tränar blir lite som ens barn. Och när de presterar bra känner man sig som en stolt mamma.

Sen ska jag väl vara lite stolt över mig själv också eftersom det bara är jag som ridit honom förut.


Ägarna var kvar ganska länge och drack kaffe och pratade.

Jag roade mig med att släppa in och ut hästar och mocka så länge.

När de åkt skodde Sibba den nya hästen (som jag fortfarande inte har namn och bild på), och sen var det dags för oss också att åka hem.


Pegasus visade väldigt tydligt att han tyckte han fått nog med lediga dagar nu. Han ville bli riden! Han har fått vila 3 dagar. Helt klart för mycket tycker han.

Hans ägare ska också komma och hämta honom snart. Tyvärr blir det inte under tiden jag är kvar. Han skulle kommit nu i veckan, men det blev uppskjutet.

Lite synd, hade verkligen tyckt det varit kul att få visa honom själv. Honom är jag lite extra stolt över eftersom jag varit med från början och gjort det mesta av träningen på honom.

Han har blivit en så himla vänlig och trevlig häst. Han var lite tjurig från början. Jag inbillar mig att det var efter massagen det vände. Kanske var det obekvämt för honom i hans rörelser innan, för han var faktiskt väldigt stel!


De är så gulliga alla våra hästar. De vill verkligen bli tränade, det är ingen som är sur och motvillig. Och de är så vänliga och sträcker fram mulen när man går i stallgången och vill bli kliade och pratade med.

Och börjar man klia en måste man gå igenom resten av gänget också. Alla vill ha uppmärksamhet!


När jag stod och klappade hästar såg jag att Krummi hade något i munnen som antagligen inte borde vara där. Jag höll fram handen och han spottade snällt ut föremålet. Huvudet på en söm (spik till hästskor)! Undrar hur han fått tag i det. Han måste hittat det på golvet.

Jag hoppas verkligen att han bara lekte med det och inte tänkte äta upp det!

Presentation


En blogg om att våga släppa vardagen och förverkliga sina drömmar. En vinter på en liten ö i norra Atlanten.

Bilder

Fråga mig

0 besvarade frågor

Hovspår i snön

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2009
>>>

Kategorier

Senaste inläggen

Sök i bloggen

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ isdrömmar med Blogkeen
Följ isdrömmar med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se