Ni kommer väl ihåg att rösta på vem som är fulast på Torsdagspartyt?

Se de nominerade här

På torsdag avgörs tävlingen!

Denna underbara häst får nu ett helt eget inlägg.

Trölli, uttalas Tröddli, och betyder Trollet.

Helt klart den gulligaste hästen vi har i stallet! Kanske inte den skarpaste kniven i lådan, han är lite som klassens töntiga lillkille. Men han är uuuuursöt! Och så fantastiskt snäll. Han skulle aldrig göra något dåligt avsiktligt.

När jag kom hit var han så rädd så han höll på att krypa ur skinnet bara man tittade på honom. Han hade aldrig varit hanterad av människor.

Nu är han så glad att han fått komma till oss. Han älskar när det är hans tur att komma ut i ridhuset! Han gör alltid sitt bästa. Och när träningspasset är över suckar han besviket.

Vi tränar bara väldigt korta pass med unghästarna. Små små steg i taget och inte för stora krav.

Igår när jag ställt in Dimmalimm i sin box efter hennes pass gick jag förbi Tröllis box och stannade och kliade honom lite. Det var kanske bara någon vecka sedan han började låta sig klias när han stod i boxen.

Jag hade grimman i handen och Trölli stoppade mulen mot den och visade mycket tydligt att han ville komma ut nu!

Och det blev hans tur.

Jag borstade, han älskar att bli borstad. Jag trore han har lite eksem, för han ser ut som att han kliat sig. Och han älskar när man borstar eller kliar i manen. Och kliar man svansen lyfter han på den.

Väldigt bra när man ska sätta på svanskappan.

Vi började med att gå ut på promenad med honom. Kul tycker han!

I rundeln red jag honom utan att Sibba hade longerlinan på. Vi övade på att stanna från skritt och vända håll. Han gjorde rätt varje gång!

Tänk att denna sötnos skulle gå till slakt. Men sen bestämdes det att man skulle ge honom en chans. Första dagarna var inte Sibba så förtjust i honom.

Jag tyckte om honom redan från start, för i sättet är han så lik min New Forest-ponny jag hade i 10 år. Sibba är också förtjust i honom nu, och när hon pratade med hans ägare och berättade hur mycket vi tyckte om honom lät ägaren mycket förvånad.

Den lilla hästen som ingen trodde på visade sig vara en riktig guldklimp.

Han kommer så klart aldrig kunna bli något annat än en trevlig ridhäst. Han har ingen tjusig stamtavla och inget svävande steg. Inte vad en islänning skulle kalla "en bra häst".

Men i mina ögon är det precis så här en bra häst ska vara! ÄVen om man inte kan tjäna pengar på honom. Jag vill ta med honom hem!

Synd att jag varken har pengar att köpa eller alls importera en häst. Och ingenstans att ställa honom sen heller.

Kanske kan åka tillbaka om ett par år och köpa honom då!

Och då kanske Dimmalimm får följa med i väskan också.