Vissa dagar önskar man verkligen att man tagit med kameran. Idag var en sån dag. När vi åkte till stallet var det grått och mulet och småregnigt.

Dessutom var vägen en blank isbana så vi fick köra väldigt försiktigt. Det var minusgrader i marken, så när regnet landade blev det en skridskobana av vägen.

Solen går inte upp särskilt långt nu på dagarna, och frampå eftermiddagen kikade den fram. Regnmolnen låg kvar ovanför oss, men vid horisonten var det molnfritt.

Detta gav oss solsken och ösregn, samtidigt!

Och ni vet ju alla vad det innebär. Regnbåge! Och vilken regnbåge sedan! Man kunde se hela, och den var så nära också. Ena änden gick ner i hästhagen utanför.

Dessutom var regnbågen dubbel, men av den svagare kunde man inte se hela.

Åh vad jag önskar att jag haft med kameran!

Idag hade vi två ägare på besök också. Först kom familjen som äger Trölli.

Sen kom Dunas ägare. Hon är veterinär.

Sibba red Duna i ridhuset och visade upp henne. Hennes matte förundrades över att hon gått ner i vikt så. Hon var som ett klot när hon kom till oss. Hon är fortfarande fet, men i betydligt bättre form än när hon anlände.

Duna ska få stå kvar ett tag till och hennes ägare ska komma och ta ridlektioner för Sibba.

Lilla Grána som bara är 4 år hade tappat en mjölktand. Så sött! Jag hittade den i hennes box när jag mockade.

Vi har delat upp våra hästar i Grownup's, och The young ones. Även om alla utom Elding och Duna är unghästar. Grownup's är de som kommit lite längre i sin träning.

Trölli och Pegasus har fått bli stora nu. Över en natt blev de Grownup's.

När jag gick ut för att hämta in The young ones kom Dimmalimm fram till mig i hagen och mötte.

Inga andra hästar gör så. Alla går iväg tilla ndra änden av hagen för att de inte alls vill komma in.

Men Dimmalimm kom till mig. Jag blev nästan tårögd för att det var så fint. Hon har bara varit hos oss några veckor, innan var hon helt orörd, och redan litar hon så på mig att hon låter mig sitta på hennes rygg, och hon kommer och möter mig i hagen när jag går ut.

Hon är också en häst som egentligen skulle gått till slakt. Jag är så glad att hon lever! Hon är en underbart trevlig häst. Jag har blivit mer och mer förtjust i henne.

Trölli är ju också min favotit, men det känns inte som att vi har samma band som jag och Dimmalimm. Även om han litar fullt på mig också.

Och efter dagens händelse i hagen var jag såld. Jag kan inte lämna denna hästen kvar när jag åker hem.

Men hur skulle jag kunna köpa henne?

Hon är till salu, och till ett mycket bra pris (jämfört med vad en islänning av samma kvalitet skulle kosta i Sverige).

Men jag har verkligen inga pengar alls. Jag har inget sparkapital. Nada.

Just nu förbannar jag mig själv för att jag inte har något sparkonto. Dimmalimm har allt jag söker hos en häst.

Jag kanske får gå och gräva lite i hagen där regnbågen slutade, och se om jag hittar någon gammal gömd och glömd vikingaskatt.