När vi kom till ladugården imorse låg där en alldeles nyfödd liten kalv!

På darriga ben försökte den resa sig bredvid sin mamma. Den vinglade runt och vi hjälpte den upp i mittgången framför mamman så hon kunde komma åt att slicka den bättre.

Efter en liten stund tyckte kalven att det var dags att inspektera den nya världen hon kommit till, och vandrade iväg nedför mittgången. Mammakossan blev väldigt orolig, så Sibba skuffade tillbaka kalven till sin mamma.

Bara några minuter senare var kalven längst bort i mittgången igen, långt från sin oroliga mamma. Jag hjälpte henne tillbaka.

För att efter ytterligare några minuter hitta henne där borta igen. Tillbaka till mamma ännu en gång. Men sen gav jag upp. Kalven ville inte stanna hos sin mamma.

En självständig och envis liten krabat, redan från start.

De större kalvarna som bor i kalvboxarna ska nu få flytta och lämna plats för alla små som ska komma till världen. Det är kalvningssäsong nu.

Vi körde några vändor med en transport och tog ut unga kossor till en hage. Det var första gången i deras liv de var ute, och de var verkligen lyckliga! De blev alldeles ystra och skuttade runt.

Lite läskigt med allt det nya, men väldigt roligt!

Tre unga tjurar som bodde i en kalvbox fick vara kvar. De ska nog få flytta in till de större tjurarna sen.

Nu ska all inredning bytas ut i kalvboxarna innan de nya flyttar in. De får vara en tid inne i ladugården med sina mammor först.

Det blir så spännande att åka till ladugården nu på morgonen när man kan förvänta sig nya kalvar vilken dag som helst.