När vi kom till ladugården imorse låg där en alldeles nyfödd liten kalv!

På darriga ben försökte den resa sig bredvid sin mamma. Den vinglade runt och vi hjälpte den upp i mittgången framför mamman så hon kunde komma åt att slicka den bättre.

Efter en liten stund tyckte kalven att det var dags att inspektera den nya världen hon kommit till, och vandrade iväg nedför mittgången. Mammakossan blev väldigt orolig, så Sibba skuffade tillbaka kalven till sin mamma.

Bara några minuter senare var kalven längst bort i mittgången igen, långt från sin oroliga mamma. Jag hjälpte henne tillbaka.

För att efter ytterligare några minuter hitta henne där borta igen. Tillbaka till mamma ännu en gång. Men sen gav jag upp. Kalven ville inte stanna hos sin mamma.

En självständig och envis liten krabat, redan från start.

De större kalvarna som bor i kalvboxarna ska nu få flytta och lämna plats för alla små som ska komma till världen. Det är kalvningssäsong nu.

Vi körde några vändor med en transport och tog ut unga kossor till en hage. Det var första gången i deras liv de var ute, och de var verkligen lyckliga! De blev alldeles ystra och skuttade runt.

Lite läskigt med allt det nya, men väldigt roligt!

Tre unga tjurar som bodde i en kalvbox fick vara kvar. De ska nog få flytta in till de större tjurarna sen.

Nu ska all inredning bytas ut i kalvboxarna innan de nya flyttar in. De får vara en tid inne i ladugården med sina mammor först.

Det blir så spännande att åka till ladugården nu på morgonen när man kan förvänta sig nya kalvar vilken dag som helst.

I ladugården finns det en ko som står längst bort på ena kanten. Bredvid där hon står finns en dörr ut till ett slags stort förråd. Där inne är det mörkt.

Om den dörren står öppen blir denna kossan jätterädd.

Hon pressar sig hårt mot kamraten bredvid och tittar med stoooora ögon in i mörkret. Hon blir inte lugn förrän man stänger dörren igen.

När jag stängde dörren tittade hon med stora ängsliga ögon på mig och försäkrade mig om att hon sett spöken där inne.

Vi har också fått två nya kossor i ladugården nu som ska bli mjölkkor. Den ena kan sparkas, så den får man akta sig lite för. Men hon kommer nog snart vänja sig vid sitt nya liv som mjölkko, och vänja sig vid att folk springer fram och tillbaka bakom henne och skrapar skit.

Myckte större än de andra kossorna var hon också. Och hade fluffigare päls eftersom hon gått ute.

Min första lediga dag här, och vilken dag sen! Började med en sovmorgon så klart. Sen slängde jag in lite kläder i tvättmaskinen, och sen tog jag en två timmar lång promenad med Kaffon och systemkameran som sällskap. Hittade massa trevliga promenadstigar. Och det fanns mycket mer att undersöka. Men efter två timmar kände jag att det var dags att traska hemåt.

Spana bilder i mitt galleri!

Hade just bara kommit innanför dörren så ringde Sibbas mobil. När hon lagt på frågar hon om jag vill följa med och köra fyrhjuling. Så klart jag ville! Har gått och trånat efter fyrhjulingarna som finns på hästgården.

Så det blev bara till att snabbt byta om och åka med till stallet.

Där väntade två 4-hjulingar och en 6-hjuling på oss. Jag och Sibba körde fyrhjulingarna, och killen som "guidade" oss körde 6-hjulingen.

Vi var ute i två timmar och körde genom väldigt tuff terräng. Ni anar inte hur jobbigt det är att köra fyrhjuling! Man får slita ganska mycket när man kör genom så svår teräng som vi gjorde.

Kommer ha sjuk träningsvärk imorgon.

Men oj vad kul det var! Det var så häftigt!

Det är imponerande hur de där maskinerna tar sig fram över allt. Hade vi inte haft killen som körde först och visade vägen hade jag på vissa ställen aldrig fått för mig att köra.

Den där kuperade marken som jag försökt beskriva förut som jordhögar/myrstackar. Där en hög börjar där nästa slutar. Genom sånt körde vi. Jag tyckte det var svårt att rida genom det. Men jag kan säga att ridning genom de kullarna är rena semestern jämför med att köra fyrhjuling där.

Jag var helt säker på att jag skulle bli hängandes på underredet på en sån där jordhög.

På ett ställe när vi gick från sån där knölig mark och rakt ner för en brant backe höll jag på att flyga av när högra framhjulet störtar nerför backen medan resten av fyrhjulingen hänger kvar på jordhögarna.

På ett annat ställe var marken lite jämnare och så var det en liten väldigt brant backe uppför. Jag kände mig lite tuff och drog gasen i botten så jag hoppade upp med fyrhjulingen.

Blev förvånad själv i hoppet, trodde det krävdes mer teknik än att bara gasa för att få de där maskinerna att flyga.

På ett ställe när vi körde på en grusväg lyckades jag pressa upp min i 95 km/h. Men fortare än så gick inte att få den att gå. Och ja mamma, vi hade hjälm!

Vi körde genom vatten, över stora stenbumlingar, på ett ställe uppför ett vattenfall och mot strömmen i en fors.

Och höjdpunken, för Sibba och killen som guidade oss, var när han  lurade ner mig i en bäck.

"Vi ska ner här, vill du köra först?"

-Njaa... Det ser väldigt brant ut där på andra sidan tyckte jag.

"Kom igen nu, du kör först"

Ok då, jag tog mot till mig, körde ner i bäcken som hade väldigt djup lera på botten.

Till slut sjönk min fyrhjuling och jag kom ingenstans.

Det hela slutade med att de fick använda båda de andra maskinerna för att dra upp mig igen. Detta visste så klart killen skulle hända, för samma sak hade hänt honom och en kompis när de kört där sist. Då sjönk båda fyrhjulingarna och de fick ringa efter undsättning.

Skitkul tyckte de när de lurat ner mig där! Skitkass tyckte jag som blev blöt om ena foten.

Du hittar fler bilder från dagen i mitt bildgalleri!

Idag vaknade jag vid 9, låg kvar och drog mig en stund. Sen tänkte jag ta en lång härlig dusch och skrubba mig ordentligt.

Jag och Sibba skulle nämligen åka in till Egilsstaðir och sola. Hon hade bokat tid åt oss 11.05

Plötsligt kommer Sibba störtandes "We have to hurry!"

Tydligen skulle vi till kossorna idag, och hon hade glömt ställa väckarklockan. Och jag visste inget. Normalt jobbar vi bara i ladugården mån-fre.

Så vi slängde i oss frukost och for med ilfart iväg och skyndade oss så mycket vi kunde i ladugården. Sen var det hem, räserduscha, och iväg till Egilsstaðir. Vi kom bara några minuter för sent, och det var ingen som bokat tid efter oss så det var inga problem.

Och vilket High-tech-solarie det var. Har aldrig sett något liknande. Det var mer som att lägga sig i en rymdkapsel från framtiden än ett solarie. Man mer halvlåg lite på plasten som var formgjuten istället för bara platt som i vanliga solarier. Lite som en väldigt bakåtlutad stol. Det måste ha varit allra senaste modell. Och man fick väldigt jämn och fin färg i ansiktet, då det var tre stora solkanoner som lös på ansiktet från olika håll. Man kunde ställa in intensiteten på dem också, så jag drog ner mina till nästan minsta.

Och riktigt effektiva fläktar var det också, som man också kunde ställa intensiteten på med stor valfrihet. Så inget svettigt blev det.

Nu har vi varit hemma och käkat lite lunch, så nu bär det av till stallet. Vi ska sätta igång med de nya hästarna idag.

Idag jobbar jag för 20:e dagen i rad utan avbrott, tänk att jag varit här så länge redan! Så imorgon ser jag väldigt mycket fram emot en helt ledig dag. Om det inte regnar eller är storm (man vet aldrig med vädret här) ska jag nog ta med kameran ut och gå en ordentlig promenad.

Behöver få sträcka lite på mina stela muskler som slitit hårt dessa 20 dagar. Och det vore kul att fota lite natur här. Så ni får se också!

Idag fick jag sovmorgon. Det var skönt! Var otroligt trött igår och hade ont i ryggen. Men idag kändes det bättre.

Vi fick bråttom till stallet idag för det var två män där som ville titta på Grána. Sibba visade upp både Grána och Kraftur och de var eventuellt intresserade av att köpa Grána.

När de tittat klart släppte vi ut hästarna, och åke in till Egilsstaðir och handlade mat. Den billiga mataffären vi handlar i har inte öppet så länge om dagarna. Öpnnar först kl 12 och stänger igen 18 eller 19.

Maten här är föresten inte särskilt billig om man jämför med sverige. När vi handlar mat för en vecka går det på nästan 1000 SEK. Men enligt Sibba är den affären väldigt mycket billigare än den vanliga. Hon såg nästan chockad ut en dag över hur billigt det blev när det vi köpte bara kostade 12000 (kr)isländska kronor.

Ja jag kallar dem så, kronorna, eftersom det är ekonomisk kris här. Men det är så klart inofficiellt. Tror inte islänningarna tycker det är lika kul som jag.

Man känner sig så rik här! En isländsk krona är värd ca 15 svenska. Så 1000 ISK är ju egentligen inte mycket, men man känner sig rik som ett troll med flera 1000-kronorssedlar i plånboken!

När vi handlat och lämpat av maten hemma åkte vi tillbaka till stallet, och tog en härlig uteritt på Duna och Elding.

Jag fick rida Duna som var överförtjust över att få komma ut. Hon tyckte det var så skojigt! Men hon blir trött väldigt fort. Hon är tydligen inte riden på 2 år förrän tills alldeles nyligen, och har en enooooorm mage. Har nog aldrig sett en så fet häst. Hennes rygg är mer som en 3-sitssoffa än en hästrygg.

Vi red upp på ett litet berg, väldigt litet jämför med de andra, men det var vacker utsikt över en sjö och solen hade just gått ner bakom bergen i öst, så de stora bergen i väst var vackert rosa.

Man kan föresten se de berömda "port-bergen" på några av mina bilder i mitt fotogalleri.

Uteritten idag får 5 hästskor av 5 möjliga!

Imorgon kväll kanske vi ska gå på bio! Dock verkar inget vara bestämt än. Men det finns en biograf i en grannstad här, och de visar film en gång i veckan. Imorgon visar de Inglorious Bastards. Vill gärna se den! För jag hann inte se den i Sverige innan jag åkte.

Det var mycket ensilage som skulle skottas ut i ladugården imorse så det var ganska tungt. Tog en liten paus mitt i och gosade lite med den supermysiga ladugårdskatten. Den mer eller mindre klättrade upp i mitt knä och skulle pussa mig på hakan hela tiden. Den är så gosig, och följer efter mig för att bli klappad.

När jag inte hade tid mer med den fick en kalv duga som substitut. Kalven slickade glatt katten som blev genomblöt och insåg att en kalv kanske inte var bästa gosesällskapet ändå.

Sobbas pappa har en gammal hund också, som också är väldigt sällskaplig och älskar att bli klappad. Den har brutit höften en gång och är därför helt stel i sitt ena bakben. Men han har lärt sig leva med det och skuttar lika glatt som vilken hund som helst med sitt stela ben. Och han springer till ladugården varje morgon bara för att få vara med.

Idag när jag spolade rännorna bakom kossorna fick jag hjälp av hunden. Han var som en liten plåsterlapp bakom mig precis hela tiden. När jag tåg ett steg tog han ett steg.

Och när jag sen skulle skrapa bort allt vatten var han mig också i hasorna. Duktig hund som hjälper till så!

Nallebjörnskalvens tillfrisknande har helt stannat upp. Han har blev ju bättre men verkar inte kunna bli helt bra. Om det inte går att få honom frisk måste han avlivas. Stackars liten.

Trölli där emot såg bättre ut i benet idag och verkade piggare. Han steppade vilt när han skulle få sina sprutor idag så det tog en väldig tid.

Stackarn att behöva gå igenom det här med sprutorna, han är ju redan så skärrad.

Idag jobbades det i ridhuset. Elen de drog i stallet igår drogs vidare ut i ridhuset för att få upp ny belysning där. Väldigt bra nu när det börjar bli mörkare! Men det gjorde att vi inte kunde vara där med hästarna. Så eftermiddagen ägnades åt att sko Viktor, Tign och Pegasus. Mocka alla boxar och ge Trölli sin behandling.

Och fika så klart! Här har man som sagt långa fikaraster!

Idag åt vi något underligt till lunch. Kakaosoppa! Vi hade lite torrt bröd som vi smulade i också. Påminde om varm choklad fast lite tjockare.

Och med halvupplösta brödbitar i, nej det va ingen höjdare.

Den får bara 1 hästsko av 5 möjliga.

Skulle nog kunna vara gott med en klick grädde i istället, och utan bröd.

Sibba sa att alla isländska barn växer upp med kakaosoppa.

Idag kände sig Sibba mycket bättre och kunde följa med till kossorna. Det var inte så tungt idag. Inte så mycket ensilage som skulle köras ut, och idag fick de hö. Det är mycket lättare att jobba med.

När vi var klara i ladugården åkte vi hem för en snabb lunch. Det blev en väldigt amerikansk lunch. vi doppade brödskivor i ägg och stekte och till det åt vi min mortosslaw, det är som coleslaw fast med bara morötter eftersom jag inte kan äta kål.

Efter lunchen åkte vi till stallet.

Kaffon har verkligen skaffat sig en hobby i att smyga på mössen. Han tycker det är SÅ spännande! Och han kan göra utfall mot dem, men han försöker aldrig ta dem eller bita dem. Han är bara nyfiken.

Vi började med att ta ut Viktor i stallgången för att sko honom.

Men då skulle de just börja borra i en vägg precis där, de höll på och drog nya elledningar. Så det var bara att låta honom gå tillbaka till boxen. Han skulle inte stå still medan de höll på och borrade.

Jag passade på att mocka ur den andra stora boxen bredvid Trölli och flytta honom dit istället så han fick det rent och fint. Började städa Tröllis box också men då kom Sibba och sa att vi skulle åka hem. Det går inte att handskas med nervösa unghästar när de dessutom håller på och bygger i stallet, så det fanns inte så mycket vi kunde göra.

Det skulle ju kommit två nya hästar i söndags eller måndags, men de har fortfarande inte kommit. Och planerna är ändrade så det blir 3 hästar istället. Kanske kommer de ikväll.

Då har vi 12 hästar totalt. Och det är precis så många som Sibba får ha på Tjarnarland, som hästgården heter.

När vi satte oss i bilen hem spelade de Svenne Banan på radion här. Det är andra gången jag hör den på radion sen jag kom hit. Konstigt att de spelar en svensk sommarplåga här. Den är ju dessutom på svenska, svensk rap. Och den är enligt mig riktigt dålig.

Eftersom vi kom hem så tidigt passade vi på att vara lite nyttiga här hemma. Sibba ställde sig och strök och jag dammsög hela lägenheten plus hela källaren. Det var välbehövligt! Det är bara nåfra dagar sedan jag dammsög lägenheten, och bara 2 veckor sedan Sibba städade källaren skinande ren, men vi drar in mycket smuts med vara ladugårds- och stallkläder. Och hunden och katten gör ju sitt också.

När jag ändå var i städtagen passade jag på att plocka ur allt ur kylskåpet och skura det. Samt smälta bort lite is som samlats längst bak.

Det har nämligen luktat lite skumt i kylskåpet så jag tyckte det behövdes en städning. Och det var ganska mycket smuts där faktiskt. Det står och torkar nu och jag har ställt in en kopp vinäger i hopp om att det ska hjälpa till att få bort den dåliga lukten.

Egentligen ska man ju ta ättika, men det hade vi ingen.

Blev inget bloggat igår kväll, för hela kvällen gick åt till att baka morotsmuffins och redigera bilder.

Jag fotade och filmade en av Einars hästar igår eftermiddag. Sibbas häst Grána har jag redan fotat fina bilder på, men vi filmade henne också.

Sen skulle bilderna mailas till någon man som ville köpa en grå märr.

Lukka, som är på filmen i inlägget nedan är Einars häst. Hon är verkligen superfin, och till salu. Jag blir så sugen på att skaffa egen häst igen när jag är här. Fast jag skulle inte köpa en skimmel, de är så svåra att hålla rena. Sen tycker jag bäst om fuxar.

Men hon har ju ett fantastiskt steg som ni ser på filmklippet nedan!

Kika även in i mitt galleri för att se alla bilder från igår.

När vi åkte till stallet igår såg vi en man som var ute och gick med sina hundar som skuttade glatt. Längst bak skuttade en liten ljus hund genom gräs och ris. "Men vad konstigt den hunden springer" hann jag tänka innan jag såg att det var en gris! Mannen var ute och gick med sina tre hundar, och sin gris. Som verkade överlycklig över att få följa med på promenad och skumpade fram bakom husse.

Igår ville jag testa Duan i ridhuset, har ju bara ridit henne ute innan. Det gick väl ok, men jag tror inte vi är riktigt gjorda för varandra. Jag tycker mycket om henne, men min ridstil passar nog inte henne. Hon är inte så välutbildad, så hon skulle nog behöva någon som var duktigare än mig, som kan visa mer tydligt om som läser av henne snabbare.

Men vi hade ändå ett bra pass tycker jag. Hon visade sin allra tjurigaste sida, men vi var båda nöjda när vi var klara. Hon är fruktansvärt stel i sin vänstersida, försökte få henne att lossna lite men det krävs nog fler pass för det.

Efter samtal med veterinären på telefon fick vi rådet att packa in Tröllis svullna ben i en varm handduk. Men vi fick ett speciellt bandage av Einar som skulle hålla värmen bättre. Bandaget doppades i väldigt varmt vatten och lindades runt det svullna benet. Han fick också två sprutor, en för infektionen, och en som skulle ta ner svullnaden.

Benet såg nog en aning bättre ut när vi kom till stallet idag och han verkade lite piggare.

Han var såååå besviken igår när jag släppte ut de andra hästarna och han fick stanna inne.

Men han har fått en riktigt lyxig box nu medan han vilar. Den är 3 gånger så stor som de vanliga boxarna så han har gott om plats om han vill traska runt lite.